Mobiltelfonvänlig

Prins Tapper och Medråtta

Mobiltelefonvänlig

 

[Prinsessorna kommer upp för mönstret på mattan, mot BaronRåttBo, de har skyltar med något slag text, Prins Tapper tar emot från toppeen på huset]

 

-Prinsessorna! Kyss mig passionerat!

 

-Nej vi vill inte alls.

-Ja vi demonsterar...

-Du är inte mobiltelefonvänlig.

 

-Jag är jättevänlig.

 

-Nej du är gammalmodig teknik och du behandlar mobiltelefoner illa!

 

[Röst från bakgrunden]

-Prins Tapper, vad är en mobiltelefon nu igen?

 

-Det är en telefon man kan bära med sig. Ifall man vill tala md någon som inte är där, när man är ute och går.

 

-Varför går man inte till den man vill tala med?

 

-Därför att man vill tala med honom när han inte är där.

 

-Men prins Tapper. Jag talar ibland med folk som inte är där. Jag behöver ingen mobiltelefon.

 

-Det beror på att vi har en vanlig telefon. Har du hittat den än?

 

-Oj. Många saker... Jag vet inte var den är och jag brukar tala med folk som inte är där ändå.

 

-Jag tycker inte du skall uppmuntra dem på det viset, även om det var en trevlig inställning.

 

[Rösterna från ute på mattan hörs "Prins Tapper, mobilplågare, Prins Tapper, Mobilplågare"]

 

-Hallå!

-Ja vi demonsterar mot dig!

-Hej hej.

 

-Ja vad vill ni?

 

-Du måste sluta vara mobilovänlig.

 

-Jag har en gammal hederlig telefon, som jag för tillfället inte vet var den är!

 

-Nej det är slut på det

-Just det. Frihet!

-Vi släppte den fri!

 

-Att ni sa vad?

 

-Den stod ensam, tjudrad vid en ost och plågades.

-Så vi släppte den fri.

-Ja vi drog ut jacken och den skuttade iväg mot Stinkefussmarken!

 

-Jasså!!!!!

 

-Vad?

-Ja just Jasså!

-Den är lycklig nu.

 

-Kan ni stå kvar precis där, medan Baron Råtta hämtar en bekväm stol åt er.

 

-Menar du här?

-Telefonförtryckare.

-Här där AktionFrank och Elaka Ödlan hade otur och fick en Fauteuille i huvudet?

 

-Ja JUST DÄR!

 

[En stor ovanligt bekväm brun fåtölj faller]

 

-Hallå!

-Just det: "Hallå!"

-Du tappade fåtöljen här bredvid precis.

-Ja men den verkar ovanligt robust och, och...

-Ja den påminner väldigt mycket om pappas tron, innan den försvann.

 

[Prins Tapper gör en notering om att sikta bättre, nästa gång, och går ned till Baron Råtta som försöker gömma sina ostar, ifall Prins Tapper skulle vilja servera prinsessorna några ostar för det hemska dåd de just begått]

 

-Baron Råtta, vi måste iväg. Vår telefon sågs senast på väg mot Stinkefussmarken! Om vi är snabba så kan vi fånga den, innan den vänjer sig vid friheten.

 

-Vad skall jag ta med?

 

-Tag din lila slips och en håv.

 

[Prins Tapper och Baron Råtta rusar ut, förbi prinsessorna som inte riktigt får plats, alla i fåtöljen]

 

-Förtryckare!

-Vad skall ni göra?

-Just det. Alla har rätt att vara fria, gifta sig med en prins och bli lyckliga i ett slott.

 

-Vi skall skaffa oss ett fast abonnemang igen.

 

 

II

 

[Baron Råtta klättar opp till Stinkefussmarken och hittar rätt snart ett telefongryt. Ut ur grytet kommer telefonen, under de timmar den har varit på fri fot så har den blivit förvildad, tittar omking sig med små röda ögon, fnyser och ringer oförtrutet. Prins Tapper går fram för att distrahera den medan baron råtta smyger runt om med en säck]

 

-Ge opp eländiga telefon!

 

-Jag har rätt till frihet! Ingen skall födas upp bara för sin päls skull!

 

-Jasså din ideologiskt fullproppade bakelitklant! Tala inte illa om Baron Råtta!

 

-Grrrr! Jag talar om mig och alla som mig, som spärras in, föds opp och slaktas för sin päls och sitt goda kött! Kom an, Facist!

 

-Urtavlade elektronikskurk, ge opp genast, det är inte din päls. Vi klädde upp dig i plysch för dyra pengar. 4 Kronor. Ifall vi skulle vilja ringa plyschklädda samtal till prinsessorna. Den är vår!

 

-Så kom och ta den då! Grrr! Grrr? Varför är allt svart?

 

[Baron Råtta har gjort sin plikt och fått säcken över den nu vilda och mobila telefonen]

 

-Så straffas syndare.